måndag 30 augusti 2010

Geology field trip

en timmes bussfärd norrut från Adelaide tog oss till en plats där vi skulle utföra vissa mätningar. det var riktigt soligt och de andra smorde och smorde med +30. de är alla australiensare så de borde ju ha erfarenhet. jag blev osäker och la på lite extra på öronen.

så här ser lärarna självklart ut. vad hade du väntat dig?



de sträckte oförskräckt ut sig i det höga gräset. de borde ju ha erfarenhet tänkte jag igen...


...och satte mig avslappnat i en perfekt ormmiljö


men sen hittade jag något vidrigt i en buske. det här är för dig mamma! konstiga larver i bollformation.





en tjej blev biten av en gräshoppa. men jag hann inte få någon bild av den. jag visste inte att gräshoppor kunde bitas. den blev nog sur när hon försökte fånga den i handen.

Vägen (Cormac McCarthy)

nu gick det undan. svältfödd på ny litteratur och så hamnade den här juvelen i mina händer. det tog två dagar och nu är den tyvärr slut. eller tack och lov, för det var en hjärtskärande och ångestfylld resa.

en del av er känner igen historien från filmen the road 2009. jag har inte sett filmen, men boken har i alla fall en skrämmande närvaro. stämningen lämnar en sträv smak i munnen och hopplösheten gör ont. aska. köld. hunger.



det är en far och hans son som vandrar mot kusten i ett ödelagt landskap. allt är dött och sönderbränt, husen är plundrade sedan flera år tillbaks, pojken minns ingen annan värld, de gömmer sig för "de onda". det är tiden efter jordens undergång, några få överlevande som stretar vidare fast solen aldrig visar sig bakom dimman.

de onda. de som håller andra människor som boskap och slaktar dem när de är hungriga. de som rånmördar. i en tid av grymhet väljer en del överlevnad till varje pris. och andra att ta sitt liv. som pojkens mor. fadern stålsätter sig inför hemsk men likväl möjlig situation. att offra sin sista kula för att döda pojken om han inte kan skydda sin son från kannibalerna.

boken fick mig att må riktigt dåligt. tyngd. och faktiskt livrädd. ja, jag kunde till och med inte släcka lampan när jag skulle sova. jag var rädd. men det slog mig att jag inte var rädd för världsundergången utan för anarkin. människor i desperation. människor i panik.

det var knapphändigt med information om vad som hade hänt. om vilka de onda var. om allt möjligt. och min nyfikenhet stillades aldrig, vilket gjorde mig lite (mycket) frustrerad. men jag tolkar det som att författaren ville att läsaren skulle uppleva situationen precis om fadern och pojken. de visste ingenting om vad som hade hänt, de hade ingen att fråga.

4.5 av 5

söndag 29 augusti 2010

konsten att surfa

får jag presentera de riktiga australienska surfarna? de erfarna mästarna som redan upplevt the wave.


vi försökte se lika självsäkra ut i våra wet suits. men den fasaden avslöjades snabbt bland vågorna. så kraftfulla och skoningslöst kalla! men jag tänkte knappt alls på hajar under tiden jag försökte medla mellan brädan och havet.

jag har tyvärr inga bilder på mig. men ni förstår ju alla att jag elegant slalomade fram mellan vågorna som om jag aldrig gjort annat. (frustandes saltvatten sköljdes jag ideligen upp på stranden och lyckades sällan komma utanför vågbrytet. jag vet inte ens om det är svårt att surfa för jag kom aldrig fram till start så att säga. att det ska vara så svårt att bara komma ut!)

rikard övar lite. paddla paddla, hopp upp, paddla paddla, hopp upp



svårare i verkligheten



dansken jonas klarade en våg ganska bra. fast han bakom verkar ha problem


och det fick även jonas till slut


rikard med...



och många fler fick uppleva vattentumlaren



Brott och straff (Fjodor Dostojevskij)

det var inte den lättaste bok att gilla. men på sidan 321 började det bli intressant. det tog mig tvåmånader att komma igenom. nu har jag ju haft det fullt upp med australien, men ändå. jag brukar läsa ut två böcker i månaden minst.

det svåra med boken är de överteatraliska monologerna och långrandiga beskrivningar av den eländigt fattiga misären. karaktärerna är överdrivna, vilket gör det omöjligt att sympatisera eller känna för. de bara gråter, surar eller skriker. det regnar. det är smutsigt och kallt. ett sätt att skriva som verkar vara avsett för att få otåliga läsare att ge upp.

jag tog mig ihärdigt igenom de dryga 600 sidorna av långa utläggningar om smuts, sorg och dryckesproblem. hur många gånger jag än har förbannat fjodor så känner jag nu tacksamhet. för det är en sällsam idé boken grundar sig på. en existentiell fråga som utmanar och intresserar. jag förstår att den är känd och högaktad.



jag ska klargöra det centrala i boken (så behöver ni inte plåga er igenom den här tegelstenen).

vår student publicerar en uppseendeväckande artikel om människosläktet. hans idé bygger en uppdelning mellan vanliga och ovanliga människor. de vanliga består av den stora massan, är rädd för förändringar och bekämpar alla hot mot ordningen i samhället. de ovanliga är de som för in nya idéer och förbättrar det gamla. vår student hävdar i sin artikel att de ovanliga är så viktiga för människosläktet att de har rätt att undanröja alla hinder för att förverkliga sina idéer. det vill säga, mörda om det behövs. en ond gärning väger lite mot tusen goda.

till saken hör att studenten är urfattig och måste hoppa av universitetet för en tid. han är övertygad om att han är en av de där ovanliga och behöver sin utbildning för att kunna göra skillnad i samhället. han rånmördar en äldre dam som skor sig på att fattiga pantsätter sina saker hos henne. han råkar mörda tantens oskyldiga syster också.

tiden efter morden blir inte som han tänkt sig. pengarna som han skulle använda till sin utbildning kan han inte förmå sig till att ta i. han blir svårt sjuk i feber och yrar genom sankt pettersburgs gator.

3 av 5

politikgrubbel



blev jag klokare? noj (australienskt no)

problemet är att jag har starka vänsteråsikter i en del frågor och lika starka högeråsikter i andra. det är oförenligt. ja till att de som vågar starta företag och därmed nya jobb ska kunna bli rika, annars finns det inga incitament till att försöka. nej till att alkoholmonopolet slopas, inkomsten ska användas till att ta hand om konsekvenserna av alkohol. ja till fri vård för alla.

i min idealiska värld ska skatter vara låga och de som satsar och arbetar hårt ska bli belönade samtidigt som de som inte kan ska få ett bra liv ändå och alla gamla ska få bo ihop på ålderns höst. jag tror lösningen är en skattkista, till exempel en löjligt stor guldåder att ösa ur...

tills dess röstar jag i linje med mitt förtroende för viktiga partipersoner istället.

ps. jag menar förstås tradition med tisdagsfika. inte traditionellt tisdagsfika. det blev konstigt.

torsdag 26 augusti 2010

traditionellt tisdagsfika och fiske

varje tisdag har vi tjejer fika eller middag på någon av adelaides caféer. på så sätt utforskar vi systematiskt hela utbudet av trevliga fik... forskarlaget består av: jag, holländskan rachelle (på bilden), engelskan henrietta, fransyskorna joséphine, anne-charlotte och marie, italienskan anna-lisa och ibland en och annan gästartist.

här nedan ser ni pannkaksstället som har öppet 24/7.


sushin är löjligt billig. man får en sån här rulle för 2 dollar ungefär. 2-3 brukar räcka för en lunch.


pappa! här är sporten jag talade om. en sorts stående kajak...


vi fiskade i lördags när den sällsynta (!) solen tittade fram. (att man ska behöva skriva sällsynt och sol i samma mening när man är i australien)



måndag 23 augusti 2010

upprörd

upprörd

- kan inte skilja på mobilljud och fågelläten i det här landet. sms, samtal, alarm? nej bara fågel igen

- rättade övningar som inte har maxtal. du fick 6 poäng. jaha...av hur många? du fick 16 poäng. du fick 90 poäng. AV HUR MÅNGA?

- det kallaste augusti på 40 år

fast mest är jag riktigt glad. nu är det lugnare i skolan och halsen är bättre.

lördag 21 augusti 2010

1 m djup...max

jag har varit på hästkapplöpning. för första gången någonsin. och det var strålande sol. jag valde häst efter utseende, rikard valde efter oddsen. jag vann ingenting men rikard vann massor.

vi gick på stranden och upptäckte massor med underliga ting. färgstarka växtdjur som följt med vågorna upp på stranden. lite utanför kusten här är det 5460 m djupt (tittade på en karta). tänkt dig att bada där. vilken yrsel. så djupt. så många vattenvarelser mellan mig och botten. det skulle känns som om jag drogs ner. jag stannar nog på 1 meters djup (är det okej lillebror?).

fredag 20 augusti 2010

om flygrädsla


...utdrag ur MNK. tänkte på dig älskling och visste att du skulle skratta

måndag 16 augusti 2010

jag är en liten kaka

självkänslan har börjat växa sen jag insåg att jag är en kaka. det finns många kakor men bara en favoritkaka. jag är någras favoritkaka.

jag har fina vänner som rätar ut, vrider och vänder och hittar nyckelord.

ibland glömmer jag bort att jag är i australien. så vanlig har vardagen av konstiga fågelläten, possums och vänstertrafik blivit. fast jag tittar fortfarande (varenda gång) åt fel håll när jag går över vägen.

det har skett en inflation i australienska vänner. från 0 till 4. tom, max, något (tjej) och något (tjej). jag är ju dålig på namn. alison? amy?

jag vänjer mig inte vid trevligheten här. det är onaturligt. när kassörskan ler, frågar och vill ha ett svar på "hi how are you? have you had a busy day?". min omedelbara reaktion är "vad fan vill hon?", som en riktig liten närking.

erik överdrev inte när han sa att det var mycket att göra. jag har aldrig pluggat så här mycket förut. och ändå gör jag bara det nödvändigaste (jag hinner inte piffa och fila). trots det känner jag mig inte stressad, vad det nu beror på.

en liten sekvens ur MNK, dedicerad till lillasyster. lyssna på han som blir klippt, har du hört en roligare röst?

lördag 14 augusti 2010

tisdag 10 augusti 2010

till pappa och lewis

en skylt till pappa


hittade ett par kvarglömda flugglasögon på damtoaletten


lewis, vi saknar dig! I heard that you are a master of hog it on the iPad!



måndag 9 augusti 2010

bara riktiga män

girls can wear jeans and cut their hair short, wear shirts and boots, because it's OK to be a boy, but for a boy to look like a girl is degrading, because you think that being a girl is degrading

citat från glee (episode "the power of madonna") men jag tror de citerar filmen the cement garden

och så är det väl i samhället. jag tycker det är lustigt med en kille i klänning, jag tycker fortfarande det är anmärkningsvärt när en kille arbetar som sjuksköterska. det positivt men jag reagerar ju fortfarande, jag reagerar inte när det är en tjej. ahh han kanske är bög, det förklarar saken. för en riktig man kan ju inte bära kjol eller vara frisör? vad är bögar då, är de inte riktiga män? någon slags blandning mellan kvinna och man kanske?

en pojke som vill leka med dockor? oroväckande. en flicka som föredrar bilar? skoj.

man kan tänka att kvinnor är friare än män för de kan klä sig hur de vill och jobba med vad de vill. allt är okej och ju mer mansdominerat desto mer respekt. eller också kan man tänka att hela samhället skriker att det är mer okej att vara man än kvinna.

och de flesta delar de här åsikterna. män som kvinnor. vi måste hjälpas åt.

nordiska män verkar klä sig med mer omsorg än här i australien. en av mina vänner får ofta höra "bög" efter sig. kan vi sluta använda bög som skällsord? jag tycker det är så sjukt osympatiskt. vad sänder det för meddelande till de som är bögar? att inte heller de är ok.

bara riktiga män.

vill du vara med och förändra? man som kvinna. se över dina övertramp. vilka åsikter hjälper du till att hålla vid liv?

söndag 8 augusti 2010

det är katla som viskar i ditt öra...

MNK tröstar i tomrummet efter mia och klara. thunder som räddar små marsvin med söta ögon, katla som viskar och tecknaren som bara skulle göra en liten katt...

idag är det modeblogg! mitt första modeinlägg.


nagellacksmani. vad hände?


i riktig SATC-anda förälskade jag mig i dessa uppenbarelser


mamma, notera mönstren! två mönstrade klänningar! har du sett på maken?

jag köper färgglada nagellack och sommarkläder för att motverka regnet och kylan. jag tror minsann jag sniffade en varm vind i dag, det verkar hjälpa...

torsdag 5 augusti 2010

självförtroende vs självkänsla

det enda sättet att få mig att genomföra något är att sätta upp mål. annars faller jag ner i apati och lathet. jag beklagar men listorna måste få stanna!

efter att intrycken av allt det nya och sällsamma har blivit normalt har vardagen hunnit ifatt. det går inte att fly från sig själv med duschar av stimuli (huh caroline?), jaget hinner alltid ifatt och förbi. men det har jag ju inte försökt heller (inte den här gången). så jag välkomnar vardagen även här och mina sedvanliga duster med generell livsfilosofi.

kan någon ge mig en tydlig definition av självkänsla och självförtroende? vad är skillnaden mellan dem? och hur förvärvas de?

när och hur får ett barn självförtroende? självkänsla?

toalettlös

idag är en sjukdag. en dag fylld av sjukdom (hals- och huvudont). som om inte det vore nog fungerar inte husets toalett. så när nöden inte accepterade att bli ignorerad längre fick jag, sjuklingen, gå till närmsta café och låna deras.

nu sitter jag i vardagsrummet, framför gasolvärmaren så klart, och dricker rödvin. och tycker förfärligt synd om mig, som jag alltid gör när jag är sjuk. rödvin kanske inte är den bästa medicinen mot halsont. men jag tror den är bättre än de 15 chokladbollarna som trängs i magen och snart kommer att tvinga iväg mig till cafét igen.

onsdag 4 augusti 2010

det regnar katter och hundar

den torraste staden i den torraste delstaten? det känns som bluff och båg när det regnar katter och hundar hela dagen. jag har suttit inne, framför gasolvärmaren, och kämpat med läxorna hela dagen. en omfattande labrapport i water engineering och några andra uppgifter i geophysics. det går bra men det känns osäkert när jag inte har någon att prata och jämföra med.

det slog mig att jag har fått ett nytt lugn här. den där underliggande, konstanta stressen är försvagad. så jag började fundera på vad som ändrats. jag hittade tre möjligheter; jag har genom terapi och egenvård lättat på den existentiella ångesten, att åka bort från vardagen skapar andrum eller australien har en läkande inverkan.

jag hoppas förstås på den första. men jag tror mest på den sista. det vilar ett lugn över adelaide.

då har jag ju funderat på hur det kan komma sig också. (fundera mindre, lev mer) kan det ha att göra med att australiensare verkar enklare? ingen klär upp sig (mysbyxor och flipflop), ingen verkar bry sig om sitt utseende särskilt mycket.

det kanske är mindre yta här.