torsdag 1 juli 2010

söker ett språk

jag kategoriserar mig. att sätta ord på min egen person gör mig till en vän jag kan lära känna närmare. det är oväntat spännande!

är jag en äventyrare? nej

är jag en livsnjutare? vill vara

är jag en sökare? mest av allt.

jag söker ett språk. jag söker nuet. jag söker mig. ett språket är en nyckel som leder vägen ut till nuet och in till mig.

det är lite som om jag är i kina och ska leta mig fram till en speciell plats. men eftersom jag inte förstår kinesiska kan jag inte fråga mig fram. jag måste famla på måfå. om jag bara kunde hitta de rätta orden och förstå svaret så skulle jag kunna gå rätt.

jag får för mig att det är likadant i livet. ibland kan man språket utan och innan och allt går som på räls, så plötsligt korsar man en gräns där ett annat språk pratas och man är helt förvirrad och vilse. tills man lärt sig det nya språket.

2 kommentarer:

  1. Du gör min resa, visst är det spännande?
    Fortsätt som aningslös betraktare men behåll perspektivet på dig själv.
    Skratta ofta igenkännande, åt dig själv och tyst åt andra.
    Kramokram

    SvaraRadera
  2. Du håller på med livets resa, den gör dig rikare, var där, var med, var glad och ha kul! kramis mammis!!!

    SvaraRadera